1951-1982 - Pelikans “randiga” reservoarpennan.

Pelikans “randiga” reservoarpenna

Ökning av användandet utav reservoarpennor efter andra världskriget, användningen av ”iron gall nut” bläck minskade, då den är blå i färgen när den fortfarande är flytande, med blir svart när den torkar, på grund av oxidation. Istället växte intresset för färgat bläck och, vid denna tid tog kulören Royal Blue stora kliv framåt i popularitet. Bläcket är ljust i färgen. Ytspänningen är gjord för att skapa bättre och jämnare bläckflöde vilket också gör att det torkar snabbt på pappret, dock inte på spetsen. Även efter att inte ha använt pennan på ett tag så torkar spetsen inte.

År 1950, efter flera års utveckling, lanserades Pelikan reservoarpennan 400. Den speciella gröna genomskinliga randiga bläckbehållaren blev en färgsymbol för Pelikans reservoarpenna, som finns än idag.

Samma räknas för de näbbformade ”clip” som redan ”uppfanns” under kriget. Vissa variationer är designade med transperent brunaktigt sköldpadd-mönster eller transperent svartrandig bläckbehållare. Modellerna från 500 serien har en huv gjort av gulddoublé med en matchande pennkropp över grepzonen. De nyss nämnda delarna har 14 karats guldplätering på 600 modell.

1952 lanserades 140 modellen. Precis som Rappen och modell 100 med lågt pris (1932), reservoarpennan 140, ”prisskyddade” 400 modellen, den förstnämnda kostade 16,50 DM, och 400, prissattes till 25 DM. Denna reservoarpenna levererades i svart, blått, rött, grönt och grått. År 1954 kom den transperenta grönrandiga pennkroppen och priset sänktes till 15 DM. Och år 1955, räknades Pelikan som en av de sista tillverkarna av skrivinstrument.

Pelikan lanserade kulspetspennor i samma serie som reservoarpennorna. Pelikan valde att kalla pennan ”Roller”. Skrivinstrumentet som vi idag kallar för rollerballpenna fanns inte i Pelikans sortiment förrän på 1970-talet.

Det var år 1956 som modeller 400 och 500 gick över till 400NN och 500NN. Precis som sin föregångare, kostnaden 400NN 25DM och var den ledande modellen i sitt slag på marknaden.

 

Pelikano och patron påfyllningsystemet.

År 1958 inleddes med en introduktion av modellserien P1 och med det stratade en ny era I konstuerandet av Pelikans reservoarpennor. Reservoarpennorna hade en heltäckt spets och en termisk färgmatning som kunde förbättra ”plumpnings” problem väldigt mycket. Kolvfylllningsmekanismen förblev Pelikans primära påfyllningssytem.

År 1960 lanserades Pelikano – det var den första skolreservoarpennan som konstruerades på grundval utav forskning och erfarenhet av skrivpedagoger, lärare och elever. Fördelarna – den ”termiska färgmatningen”, patron påfyllningsystemet, den lätta vikten, det oförstörbara aluminiumlocket, färgkombinationen blått och silver – i kombination med tv reklam blev denna reservoarpenna den ledande på marknaden.

Under dessa år minskade förbrukningen av bläck från glas kraftigt, då den användningen av kulspetspennan ökade. Bläck i glas såldes endast i mycket små mängder, särskilt ”bläckglas 78”. patron påfyllningsystemet blev nu vanligt på marknaden, och som Pelikan tillverkare än idag patroner i närheten av Hannover, detta nya patronsystem gjorde bläckverksamheten lönsam igen. Reservoarpennans bläck har fått det klassiska varumärke 4001.

Insperarad av den stora framgången med Pelikano pennan lanserade Pelikan modellerna P15 och P25 för vuxna. Även dessa hade samma form som Pelikano, skillnaden var att de var utrustade med en guld spets.

Under de följande åren gjordes förändringar av spetsen och formen på Pelikano reservoarpenna på grund av nya krav och önskemål från lärarna. Modellerna för vuxna fick samma förändringar, dock erbjöds dessa även med en kolvfyllningssystemet. Med dessa modeller lyckades Pelikan dock aldrig hålla ställningen på marknaden som de gjort med modell 400, vilket resulterade i att tillverkningen slutade1956.

Historien fortsätter med "1982 tills idag - renässansen av reservoarpennan"..